Jag hade stora sömnproblem inatt. Även fast jag var galet trött så kunde jag inte somna. Låg och vred och vände på mig till kl 6 imorse. Hade för mycket tankar i skallen.

Låg och tänkte på ungdomarna i Kalix. Alla..eller inte alla, men dom flesta..säger att Kalix är så jävla tråkigt..Att det inte finns något att göra här..att det rent ut sagt suger!

Men då förstår jag inte varför man inte packar väskan och sticker här ifrån? Vad är problemet? Och när man väl bestämmer sig för att flytta så skaffar man ändå lägenhet i Kalix. Varför?! Om det nu "suger" att bo här.

Dom flesta skulle nog inte ens klara sig om dom flytta härifrån..Långt bort från mamma och pappas pengar och mat.

Tror ni att det finns nå mer att göra någon annanstans? Visst, om man gillar att gå på krogen och slösa pengar i affärer, då finns det ju mer att göra..Men annars då?

Jag har många gånger sagt att jag är less på Kalix. Och jag flyttade först till Piteå. Det var himla fint. Sen flyttade jag till Göteborg. Men det var hemskt. Regn och orkanvindar i princip varje dag. Galet mycket folk överallt. Man fick ta bussen vart man än skulle typ. Och avgaser som FAN i stan. Var hemskt. Och när man skulle och handla på en lite större mat affär var man först tvungen att ta bussen, sen byta till spårvagnen för att komma till Ica Maxi. Snacka om omständigt. Nej usch och fy, jag hade sån hemlängtan. Jag saknade farmor! Det är en trygghet att vara nära sin familj. Även fast man inte umgås med dom så mycket så känns det ändå tryggt att ha dom nära. Och jag gick varje dag och längtade efter friskluft!

Nu kommer jag flytta igen om nån månad. Men det är enbart för att gå skola. Den dagen jag ska skaffa familj kommer jag helt klart flytta tillbaka. Kalix är ett fint ställe, om man bortser från allt skitsnack och alla rykten. Men det finns överallt. Det sa t.o.m Gina som bor i Göteborg, att alla som gått på samma skola, gymnasiet osv, vet ju vem dom flesta är..Och det går rykten och det snackas skit..Även i såna stora städer!

Men en sak har jag då lärt mig av att bo här. Man ska inte tro på allt man hör. För inte ens hälften är sant. Det har gått massa rykten om mig. En tjej sa till min bror som bor 8 mil härifrån att jag gick på droger, enbart för att jag umgicks med en person som gjorde det. Och givetvis sa han det till mamma. Jag gick på drogtest, visade givetvis ingenting. Skulle aldrig ens tänka tanken att göra nått sånt idiotiskt.

Jag har snackat skit. Massor med gånger. Jag är verkligen inte stolt över hur jag har varit. Jag har vänt kappan efter vinden för att göra alla nöjda. Jag har sagt ja, fast jag egentligen ville säga nej. Jag har sagt och gjort saker jag förmodligen inte hade kunnat stå för. Jag tog åt mig som fan så fort jag hörde nått om mig själv.

Idag är det annorlunda. Jag bryr mig inte det minsta om vad folk tycker och tänker om mig. Vill ni prata om mig så är det ju upp till er om ni tycker jag är så jävla intressant. Jag kan stå för allt jag säger och gör. Och jag kan säga till om jag tycker nått är fel.

Fick ett mail på facebook för nån dag sen. Det börja det med "Jag hörde av Linda..." Jaa, vad säger man. Det är ju roligt att du fortfarande är så brydd om vad jag gör eller inte gör. Du måste ha ett tråkigt liv när du måste prata om mig alltså. Herregud.

Misstänker att det kommer skrivas massa arga blogginlägg nu. Haha. Men sånt är livet.

Nej nu måste jag gå och laga mat..




Ciao Bella!